Så var det måndag igen. Faktum är att det tog ett bra tag i morse innan jag insåg att det var vardag.. först blev jag riktigt irriterad över att väckaren ringde eftersom det, i mitt morgontrötta huvud, fortfarande var helg. Jag undrade verkligen vad Göran höll på med när den ringde för andra gången och tänkte att han kanske skulle göra nåt viktigt på datorn. Jag tittade upp när han hade tagit sig ur sängen och kollade tvärt på tv:n som stod på och såg att det var Vakna med the Voice. Då blev jag lite fundersam - varför visa det programmet på en söndag?? I snigelfart började sen min hjärna inse att det inte alls var helg längre utan måndag. Konstigt hur det kan bli ibland.. men alla dagar är ju nästan likadana nuförtiden så det är kanske inte så underligt.

Jag tänker tillbaka på veckan som har gått och inser att det hänt ganska mycket! Nova har lärt sig sitta ordentligt utan stöd och så har hon fått sin första tand. Det går fort! Samtidigt som jag är stolt över allt nytt som hon lär sig så finns det en liten yttepyttig del i mig som vill bromsa farten lite.. jag vill inte att det ska gå FÖR fort för henne att bli stor! Men det är väl oundvikligt antar jag. Får passa på att njuta nu när hon är så här liten för snart börjar hon väl på högstadiet.. ;)

Just nu sitter jag i a-kassans telefonkö.. Jag är nummer tre i kö men jag har lärt mig att inte bli glad för ett så lågt nummer, har nämligen fått sitta i den här kön i närmare en halvtimme som nummer ett i kön. Förstår inte vad de håller på med där ibland..