Nu sitter jag här, dagen efter dopet, och känner mig väldigt nöjd. Det blev faktiskt en helt perfekt dag som flöt på utan några som helst katastrofer. Helt underbart! Jag vill skicka ett stort TACK till alla er som kom och ville dela den fina stunden med oss, ni bidrog allihop till att det blev en mycket speciell dag. Ett särskilt tack vill jag också ge till er som hjälpte till med förberedelser och servade under dagens gång - Ni vet vilka Ni är - utan er skulle det inte ha blivit så bra som det blev. En extra eloge också till Novas coola morbror Pelle som läste superfint i kyrkan. You rock! :)

Och dagens huvudperson, Nova, hon var superduktig och fick mycket beröm efter seremonin av alla för att hon varit så tyst och snäll. Jag var lite orolig innan eftersom hon har blivit så mammig och skriker så fort nån annan håller i henne, så jag tänkte att nu kommer prästen få världens illvrål i örat. Men tji fick jag, inte ett pip. Jo förresten, hon pep faktiskt - när hon skulle från prästen! Det tyckte jag var lite kul..

Jag vet att jag hade lovat bilder från dopet, men jag blev väldigt osäker nu på vad jag egentligen kan lägga ut här, med tanke på att jag inte har godkännande från varken präst eller gäster, men ni kan faktiskt få se hur söt Nova var i sin dopklänning (som både jag själv och min mamma blivit döpta i):


Sen fick hon också en massa jättefina presenter, tack så mycket för dem:


Jag hoppas att ni som var med igår hade lika trevligt som jag och att ni inte gick därifrån hungriga (vi får nämligen äta potatissallad och rostbiff nu varje dag den här veckan för det blev över så mycket). Sen är det ju självklart så att hur trevligt det än var och hur bra det än gick så är det alltid ganska skönt när det är över. Nu kan man slappna av och pusta ut. 

Ordet för dagen är det som inte kan sägas för mycket och som ändå alltid känns otillräckligt: TUSEN TACK!